”Aldrig mina döttrar”

DSC01373

15 Sep ”Aldrig mina döttrar”

Som 12-åring fick Asya Mohamed av misstag se sin lillasyster könsstympas och som 21-åring blev hon vittne till när 60 människor miste livet i en massaker. Men trots allt hon har varit med om, vägrar hon låta det ta över hennes liv.

46-åriga Asya Mohamed kom till Nyköping på 90-talet efter att hennes man, som varit politiskt aktiv i hemlandet Etiopien, utsattes för hot. Hon hade dessutom fått uppleva krigets hemskheter. Flyktinglägret som hon bodde i, i Djibouti ,blev omringat av beväpnade militärer. Framför ögonen på henne sköts 60 civila människor ner. Ett stort kaos utbröt.
-Det var blod överallt. Man var så rädd om sitt liv. Alla började springa mot varandra. Jag gömde mig i ett skjul som var uppbyggt av kartonger, säger Asya Mohamed.

Än idag minns hon varje detalj och det rullar som en film på näthinnan. Mardrömmarna har försvunnit, men det går inte att glömma.
-När man pratar om det kommer allt tillbaka, allting man har sett och varit med om. Men det får inte ta över mitt liv. Jag bestämde mig tidigt för att släppa taget, säger Asya Mohamed.

Resan till Sverige minns hon väl och första intrycket likaså.
-Det var så vackert, precis som i en film, säger Asya Mohamed om hennes första intryck av landet.

Att Asya Mohamed tycker om att jobba hårt och är väldigt driven går inte att ta miste på. När hon stötte på motstånd på arbetsförmedlingen valde hon att gå sin egen väg.
-Jag träffade en handläggare på arbetsförmedlingen som frågade mig om jag kunde tänka mig att ta av mig slöjan för att lättare kunna få arbete. Men jag vägrade, sa Asya Mohamed.

I botten är hon utbildad undersköterska, hälso- & friskvårdsterapeut och kost- & hälsorådgivare. Beslutsam som hon är tog hon saken i egna händer och startade ett café i stadsdelen Brandkärr i Nyköping samt en restaurang och vandrarhem i Oxelösund. Hon engagerar sig även i att integrera människor in i det svenska samhället.
-Man lär sig otroligt mycket av att träffa människor med olika bakgrunder och från olika kulturer . Jag trivs med det, säger Asya Mohamed.

Hon är dessutom en av initiativtagarna till Afar hjälporganisation som är en förening som kämpar mot könsstympning. Kampen mot könstympning påbörjades redan i hemlandet.

Asya Mohamed kom tidigare hem från skolan en dag och hade inte en aning om vad som väntade henne därhemma. Alla var så upptagna med att hålla fast den lilla flickan att de inte märkte Asya Mohamed som stod i dörröppningen. Än i dag fylls ögonen av tårar när hon berättar om vad hon möttes av.
-Jag kommer aldrig att glömma det. Jag ser hennes ansikte framför mig än i dag. Jag hör fortfarande smärtan i hennes skrik. Hon var så liten, bara några dagar, säger Asya Mohamed och ser sorgsen ut.

Asya Mohamed föddes i Etiopiens afarområde som sträcker sig över landsgränserna mellan Etiopien, Eritrea och Djibouti. Afarfolket tillhör ett av världens äldsta folkslag. Majoriteten är nomader och lever i öknen. De flesta är analfabeter och starkt präglade av kulturella seder. Asya Mohamed däremot växte upp i närheten av huvudstaden Addis Abeba. Hennes far arbetade som lärare och hon och hennes syskon fick därför, till skillnad från de flesta afarer, gå i skola och utbilda sig.

Asya Mohamed förstod rätt tidigt att hon inte var som alla andra. De som bodde i städerna var inte könsstympade och hon kände sig annorlunda. Att hon, liksom hennes övriga syskon, skulle könsstympas hade varit en självklarhet. Där hon kommer ifrån visste man inget annat. Det var en tradition sedan urminnes tider.

Den som utför könsstympningen är oftast den så kallade barnmorskan i området, vilken sällan är utbildad. Med hjälp av ett rakblad eller rakkniv skär man bort delar eller hela kvinnans könsorgan, sedan klistras sårsidorna ihop. Någon form av smärtlindring existerar inte och inte heller några sterila verktyg. Därefter häller man en blandning av mjölk och chilipeppar i såret vilket man tror ska motverka infektioner.
-Vissa barn könsstympas bara några dagar efter födseln. Andra när de är 7-8 år eller könsmogna, säger Asya Mohamed.

Infektioner, urinläckage, sterilitet och blödningar är några av de komplikationer som kan följa efter en könsstympning. För att inte tala om de smärtsamma förlossningar som kvinnorna tvingas genomlida.

-Så gott som alla afarer är könsttympade på något sätt. Barnmorskan måste skära isär de tidigare hopklistrade delarna. Efter förlossningen sys man ihop med ca 8-10 taggar som är ungefär 5 cm långa, rakt över såret. Sedan måste man ligga still i ungefär 40 dagar, säger Asya Mohamed.

Asya som har åtta barn, varav två bonusbarn, och har fött alla sina barn i Sverige, något som hon är mycket tacksam över.
-Vid min första förlossning var jag tvungen att klippas upp för att barnet skulle kunna komma ut. Därefter sker en lång läkningsprocess, eftersom man inte syr ihop allt i Sverige, säger Asya Mohamed.

Att könsstympning är något avskyvärt var något som hon kom tidigt underfund med. Till stor del berodde det på hennes farbror. Han var en bildad man som hade rest mycket och även var mycket religiös. Han var helt övertygad om att könsstympning var fel och såg det som en brutal handling. Trots att hans fru tjatade på honom, vägrade han låta sin dotter könsstympas. Efter hans död gick hans fru tyvärr emot hans vilja och lät det ske ändå, vilket Asya Mohamed blev mycket ledsen över.

En sommar fick hon jobb ute på landet där hon kom i kontakt med några utländska biståndsarbetare från USA som kom från organisationen Rädda Barnen. De hade ett projekt på landsbygden där de utbildade barnmorskor i hur man förlöste kvinnorna där på bästa sätt. De talade även om hur farligt könsstympning verkligen är. Där och då bestämde sig Asya Mohamed för att aldrig låta könsstympa sina framtida döttrar och att hon skulle föra kampen vidare.

1996 åkte Asya Mohamed tillsammans med sin familj tillbaka till Etiopien på besök. Trots påtryckningar från familj och vänner runt omkring dem, stod Asya Mohamed och hennes man på sig. De vägrade låta sina döttrar könsstympas. Eftersom familjerna i deras närhet är mycket religiösa valde Asya Mohamed istället att samla religiösa ledare som lyckades övertala familjerna om att det var fel. Ledarna förklarade att könsstympning är något som sker av traditionella skäl och inte religiösa och som inte har något stöd vare sig i Koranen eller Bibeln. Hon förstod att de inte skulle ifrågasätta deras kunskap eftersom dessa ledare var mycket välutbildade.
-Jag är så glad att de tog sitt förnuft tillfånga. Nu behöver jag aldrig mer oroa mig över att de ska göra något mot mina barn eller någon annans heller, säger Asya Mohamed.

Men Asya Mohamed och hennes man ger inte upp sin kamp. Genom att informera om riskerna kommer människor att kunna stå emot det sociala trycket och först då kommer samhället att ändra inställning. Det är betydligt fler som måste övertygas.
-På så sätt kommer även ungdomar som åker tillbaka till Etiopien våga säga ifrån. Sakta men säkert sker en förändring. Det är en svår kamp, men tillsammans kan vi göra skillnad säger Asya Mohamed.

Jenny Räsänen
Dalila Megdiche Mouaid

Dalila Megdiche Mouaid
da__lila@hotmail.com
Ingen kommentar

OBS! Du är inte anonym när du kommenterar. Din IP adress sparas och kan spåras!